Vintrigt vackert har vi haft. Rurik har jobbat på i studion, med allt det där. Det där som e så lätt att glömma och som kanske är det viktigaste. Början o slutet.
De stackars kossorna ligger på rad. Förgyllning väntar, och montering på sockel för en del.
Sen ligger dom där o lyser. Förhoppningsvis kommer de att hänga i galleriet som vidunderliga ”ängla-kor”
Inte bara ängla-kor, det blir ängla-får också. Det här är en smal bonad, så klart man kan ha den vart man vill, men formatet passat över dörr.
Sen har det limmats och kritats. Putsats och skurits: ikonplattor.
Plattan, ikon-plattan i sig, får lika mycket kärlek som bilden, den som målas på plattan. Den är rätta temperaturer, lager på lager. Det är limning, väv och grundering. Det tar några dagar.
Som sagt det där med före och efter. Det är så lätt att tänka om bilder att det handlar att ”måla” -och lera, att det är att ”forma” men så många moment på vägen innan det är klart. Allt är viktigt.