Tänk, ibland känns det som ens bilder kommer till liv och gör sig en verklighet, eller i alla fall fångar essensen. Bilden ovan känns som en glad sammanfattning av Vårdagjämningen.
Pernilla Romare anlände med en alldeles ny trumma, i renskinn, gjord av Ishtur. Vi startade vår vårdagjämning med att trumma in, tona in och hälsa. I år är det 19 år sedan det senast var vårdagjämning och fullmåne sammantidigt. Vi är i den stora domarringen i Nässja.
Den är mäktig. Stora stenar och förresten, även om den kallar ”ring” så är det en gigantisk vagina, avlång till din form, manliga arkeologer brukar envisas med att kalla det skeppssättning -men vi allt! Vagina!
Idag flödade kraften. Pernilla trummade med nya trumman, som om hon aldrig gjort annat. O sen satt vi där, i hela Universum och bara njöt.
Alla elementen vill vi ha med idag -eld, vatten, jord och luft, plus den stora gudinnans essens. Vi förbereder i kvällssolen och när kvällen lägger sig och månen stiger upp är vi redo
Dagen och kvällen bjöd trots allt på nästan vindstilla men årstiden bjöd på kyla. Men det var vår utmaning! Vi har badat, rullat oss i jorden och dansat månljuset!
Fina altaret. ”Mother of all Ages” mitt i händelsernas centrum symboliserade och var punkten av stillhet och all kraft.
Nämen, så himla bra det blev! Helnöjda och med den där känslan att det nästan är svårt att bryta och skiljas. Vi har följt varandra, ibland nära, ibland på distans. Nu har vi nästan lite för mycket att prata om.
Senare år har Pernilla varit djupt involverad i en filmproduktion. Vilken process! Gabriel Klint…..